Jev

Fan, Luke Skywalker måste ha ett sjukt slappt liv då han inte massmördar stackars Stormtrupper. Det måste vara rätt praktiskt att ha en gammal gast som säger åt en vad man ska göra i pressade situationer. Lite som detdär med en ängel o en djävul på varsin axel, minus ständiga motsättningar mellan dessa två. Själv skulle jag ge allt för att ha en egen imaginary Obi-Wan som vakar över mig likt en blodtörstig björn, fast en snäll sådan. "Hmmm, var verkar normalkraften på denhär axeln?", "Hur ska jag få igång skäggväxten?" och "Ska jag tacka jag te jobbet på Bodycote eller ska jag joppa som personassistent som förra sommaren?", dessa frågor skulle gubben ge svar på och jag skulle lyda. För, hör o häpna, det finns inget skönare än att låta andra bestämma åt en, att bara stänga av skallen o blint lyda rösterna in i döden... Kanske lite overkill men ni hajar poängen, eller?

Men nog av mina dystra funderingar! Dags o recapa dom senaste dagarnas "minnesvärda" händelser!

I torsdays var det capsning hos Max, personligan tycker jag att torsday är en urusel dag för diverse festligheter men vem lyssnar på mig lixom... Hur som helst var jag sen te capsningen då mängden fritid jag har kan försummas. Förbluffande nog (naaaaat!) var det bara D-are där vilket fick mig o tänka på att införa capsning på Maskin. Den mest avancerade dryckesleken vi har där är inverterad "gissa vilket kort", som går ut på att man ska gissa den andra personens kort. Och man ska gissa fel för då får den andra snubben dricka.... Ja ni fattar! I slutändan sitter man bara o dricker o skiter i själva leken. Capsning däremot är någonting som kräver skill, precition och stora mängder elakhet. Passar mig perfekt med andra ord!

Tyvvär var Capsningssessionen ikke långvarig o folk var lika sugna på att gå ut som Kinesiska fångar är på att bli skjutna i nacken. Lite halvfull (halvnykter) gick man hem o MSNna lite. Beslutade att ta mig te en poolish som bor på Ryds Allè o umgås lite. Min vanliga färdväg går förbi HG och den kvällen var ingen undantag. När jag har passerat krogen te 45% hör jag en okänd kvinnlig röst som hälsar glatt "HejHej". "Wooohooo" tänker jag "En okänd flicka hälsar på mig! Det händer inte ofta!" så jag hälsar tebax (notera att min rörelseenergi är proportionell mot den innan den okända flickans hälsning). När jag väl återhämtat mig från chocken som tjejen orsakade, kom något som fick rörelseenrgin att avta KRAFTIGT i Y-led och övergå till att vara lägesenergi. "Du ser ut som någonting o ha ikväll...", wow, jag säger bara, wow, som det inte vore nog med en hälsning, så kommer denhär påraggningen som våldtar mig (ömt) med sitt blotta läte! "Det här måste vara den bästa kvällen i mitt liv!", tänkte jag och svarade tappert, "Ehummm... eeeh.... njaaaeeee....". När jag väl själv insåg hur misslyckad responsen var ville jag slita av min vänstra arm o banka mig själv te döds. Tjejen verkade däremot inte så bekymrad o fortsatte att prata glatt. Efter en stund chattande där jag mer o mer ville hitta da floor på HG, om ni förstår vad jag menar, slog förnuftet till (var har den vaaaaarit) och jag avslutade snabbt samtalet genom att ta hennes nummer (ge aldrig bort ditt nummer te okända personer) och avlägsna mig från platsen med hjäp av ursäkten "Jag har en dejt!" (lööögn).

(Notera att stycket ovan bör enbart läsas av personer med god sinne för sarkasm och som inte är som guldfiskar med parkinssonssyndrom. NI vet vilka NI är).

På freday hade jag planerat att ta det allmänt lungt och kanske plugga lite Mekanik hemma. Men så blev det ikke. Det var nämligen discogymm då, o när man sitter o pumpar te sköna beats av en live DJ, blir man lätt festsugen! Jag visste att nåra skulle te flamman (var en hel del folk som drog dit visade det sig) men jag var inte så tagg på Flammisch... Konstigt nog. Då kom Jennifer o räddade mitt liv som så många gånger hon har gjort på senaste tiden. Hon tog nämligen me mig te inflyttningsfest hos sin kompiskusinsbrorslagkamratssyssling (med andra ord har jag ingen aning vem det var hos o bryr mig inte heller). Den personen hade dock ett Jägerförråd som får vilken tysk alkoholist som helst att svettas wienerschnitzel. Fick mig att svettas i alla fall. Jennifer berättade för mig att hon inte tål jäger. Jag berättade för Jennifer att om vi ska fortsätta umgås så ska hon banne mig dricka o njuta av allt som herrejesus skänker oss. Nej riktigt så vare inte... Hursomhelst höll jag mig te Jäger o Jennifer (eller Jen som jag börjat kalla henne för att det e så likt Jev, hehe) höll sig te.... cider -.- . Det var planerat att hitta da floor på Platå sen men det blev inte av då vissa (jag säger inga namn) blev så smetfulla att hemfärden tog en timma. En timma att gå trehundra meter. En väldigt rolig o händelserik timma, men fortfarande en hel timma. I alla fall på vägen hem morgonen efter kände jag att Jägern inte längre ville vara kvar i min kropps fysiska volym. Så jag lät mother nature sköta jobbet o släppte Jägern fri, en sån god människa som jag e. Sen har jag lovat mig själv att följa i Jennifers fotspår o aldrig mer dricka Jäger.... sure thing! I alla fall var fredan jävligt rooolig, inflyttningsfesten var fet (lite inspiration te min inflyttningsfest sen, hehe), Jennifer var underbar (som vanligt) o Jev var smetfull (som vanligt) så allting var som det ska!

På lörday hände inte så mkt förutom mycket Mekanikplugg o lite film. Idag däremot (igår i skrivande stund) fick jag reda på någonting förskräckligt! På torsdag, kravalldagen, har jag en match klockan 21:45! Vilken parkinssonsmitttad guldfisk lägger en match på kvällen en fukkin kravalldag! Men jag är bestämd, jag ska både på matchen o kravallen! Även om jag får förfesta i målburen....

Nedan följer en bild på två alldeles nyktra tjejer (jag lovar^^):




Den här citaten har präglat mig genom hela livet: "You're not drunk if you can lie on the floor without holding on." Gonatt